Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
»Det finnes en stor jordhög här på stranden, som består
af mull och reda silfverpenningar, ty så snart någon födes
eller dör här i landet bäres det dit ut vissa händer mull och
vissa händer silfvermynt. Denna hög är bjarmernas största
skatt, och om den ofredas, anse de det som en stor olycka»,
sade den fångne.
»Då», sade Odd, »får du Gudmund gå i land med dina
män och taga så mycket I kunnen, jag skall under tiden vakta
skeppen och fången.»
Gudmund och männen återkommo rikt lastade med silfver.
Odd var mycket nöjd och beslöt att själf gå i land med sitt
folk. Han tillsade därför Gudmund att noga bevaka svennen,
»ty han vill helt visst gärna fly och tyckes mig vara god vän
till bjarmerna», sade han.
Knappt hade dock Odd med sina män hunnit i land,
innan Gudmund begynte räkna sitt byte, och under tiden
hoppade svennen öfver bord.
Gudmund kastade väl sitt spjut efter honom, men utan
att träffa. Svennen uppnådde oskadd stranden och flydde
genast in i skogen.
När Odd med sitt folk kommit fram till mullhögen,
började de taga för sig stora hopar, men Odd tillsade, att ingen
fick taga mer än han med lätthet kunde bära.
Plötsligt sade Odd: »Sen I ingenting märkligt?»
Alla svarade nej.
»Men jag», sade Odd, »ser en hel skara folk draga mot
oss och det anar mig att skänksvennen flytt och nu
underrättat bjarmerna om vårt förehafvande.»
Kort därpå trädde äfven svennen fram till Odd, sägande:
»Jag skall underrätta eder om att bjarmerna vilja hålla ännu
en ’köpestämma’ med eder, men denna gång gäller det vapen
och nu mån I värja lif och gods».
»Det skola vi nog veta göra», svarade Odd. Därpå sade
han till sina män: »Ställen nu upp eder tvärt öfver näset och
kasten allt godset bakom eder, så att I värjen det och så fort
någon af de våra fallit, så kasten honom i sjön, ty få bjar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
