- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor /
120

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

»Dina lagar synas mig goda och jag antager dem», sade Odd.

Därefter ingingo Hjalmar och Odd fostbrödralag, och så
begynte de sina härfärder tillsammans. De vunno rykte utan
like, så väl för sitt mod och sin tapperhet som för sin
rättrådighet.

Deras första bragd var att dräpa några vidtberyktade
berserkar på Seland. Där vunno de mycken ära och stora
ägodelar; sedan seglade de omkring hela sommaren, men om
hösten följde Odd med Hjalmar till Sverige, under det Asmund
och Gudmund återvände hem till Rafnista, sedan Odd först
stämt möte med dem till våren.

Hjalmar och Ödd blefvo väl mottagna vid kung Anes hof
och dröjde kvar där hela vintern. Odd erhöll i vängåfva af
kungen trenne gårdar.

Kung Ane hade en dotter, som hette Ingeborg. Hon var
både skön och god. Hjalmar älskade henne högt. En dag
sade Odd till Hjalmar: »Hvarför begär du ej kungadotterns
hand? Jag ser att eder håg står till hvarandra».

»Nog har jag begärt Ingeborg, men kung Ane vill ej gifva
henne till någon som ej äger konunganamn.»

»Då skola vi till sommaren förelägga kungen tvenne
villkor: antingen gifver han dig Ingeborg eller ock utmana vi
honom till strid», sade Odd.

Men Hjalmar sade: »Det skola vi icke göra, ty Ane är min
konung, och jag har lofvat honom tro som landtvärnsman».

Och därvid blef det. De dröjde vintern öfver i Uppsala,
men mot våren rustades skeppen och de styrde åter ut till
hafs, sedan de först sammanträffat med Asmund och rådgjort
om planen för sommarens , färder.

Odd sade sig vilja fara i västerviking, och så seglade de
med sina skepp bort till Orkneyöarna, hvilka intogos, och därpå
till Skottland, som de äfven delvis underlade sig. Där
stannade de i tvenne vintrar. Därpå styrde de till Irland, och
deras flotta bestod då af 60 skepp. Därstädes plundrade de
och vunno mycket gods, ehuru irema i stora skaror flydde
till skogs, medförande så mycket ägodelar de kunde. En dag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:53:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norhja/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free