- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor /
121

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

voro de i land för att plundra. Odd och Asmund hade ilat
långt före de andra. Bäst det var hörde de en pil hvina.
Den träffade Asmund rätt i bröstet och han föll. Odd blef
utom sig af sorg öfver sin trogne barndomsväns död, men han
utkräfde en värdig hämnd, ty en af Gusespilarne flög genast
bort och fällde Asmunds baneman till marken. Därpå
återvände Odd till skeppen, medförande den döde Asmund.

Efter detta hatade Odd irerna och tyckte sig aldrig kunna
göra dem skada nog. En dag ströfvade han omkring i skogen
och ryckte i vredesmod upp träd och buskar. En af buskarne.
tycktes vara lösryckt förut, och när Odd såg efter, täckte den
endast en dörr, som förde ned till en jordkula. Han ryckte upp
dörren och trädde in i rummet. Därstädes funnos sju kvinnor,
alla vackra, men en af dem var långt vackrare än de andra.

Odd fattade henne vid handen och ville draga henne ur
hålan, men hon sade: »Låt mig vara, Odd».

»Huru vet du, att jag heter Odd?» sade han förundrad.

»Så fort ni kommo hit till ön, visste jag, att det var Orvar
Odd och Hjalmar den hugstore som anländt.»

Odd sökte ännu en gång med våld föra henne med sig,
men alla tärnorna höllo henne tillbaka. Hon bad dem lämna
henne fri och sade till Odd: »Jag vill betala dig, Odd, om
du lämnar mig i fred, ty mig felas ej rikedomar».

»Jag behöfver ej dina pengar», svarade Odd.

»Då skall jag låta göra dig en skjorta.»

»Skjortor har jag nog af», sade Odd.

»Nog kan du Väl hafva, men ej maken till denna»,
svarade tärnan, »ty hon skall förfärdigas af finaste silke och
broderas med guld, och den skall hafva sådana egenskaper att
du till förene aldrig sett maken.»

»Låt höra då», sade Odd.

»I denna skjorta skall du aldrig lida af köld, hvarken på
land eller haf; aldrig skall du tröttas af simning, aldrig
skadas af eld. Hunger skall aldrig plåga dig, vapen aldrig såra
dig, och hon skyddar dig mot alla faror; endast i ett fall
förmår hon ej skydda dig», sade tärnan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:46:24 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/norhja/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free