- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor /
124

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

att ölver skulle behålla barnet, som borde växa upp till glädje
för sin moder.

Odd var föga nöjd med domen, men icke dess mindre följde
han med Hjalmar, och under otaliga strider drogo de na omkring
håfven. Slutligen vände de åter till kung Ane i Uppsala,
hvarest de blefvo väl mottagna och dröjde vintern öfver i Sverige.

VI.

Arngrims söner.

"Då ön Bolm lefde en väldig kämpe vid namn Arngrita
med sin hustru Eyvor. De hade tolf söner. Den äldste
hette Angantyr och den därnäst Hjorvard. Alla voro de
storvuxna berserkar, större än vanliga kämpar, men Angantyr var
hufvudet högre än sina bröder och stark som tvenne. Redan
i unga år drogo de ut på vikingatåg och härjade vida
omkring, men ingenstädes hade de funnit sin öfverman. De voro
tappra ehuru illasinnade, grymma vikingar. Ofta kom
ber-serkagången öfver dem och då vrålade de likt vilda tjurar,
beto i sköldarne-och höggo med svärden ned allt som kom i
deras väg. På detta sätt hade de ofta dödat sina egna
kämpar, och nu drogo de för det mesta ensamma omkring med
sina skepp, ty ingen ville följa dem.

En julafton sutto bröderna hemma hos sin fader, och när
Bragebägaren inbars, gjorde hvar och en löfte om att utföra
ärorika bragder. Hjorvard sade: »Jag skall äga den öfver
hela norden prisade Ingeborg, dotter till kung Ane i Uppsala».
Strax på våren seglade bröderna dit och trädde inför kungen.
Hjorvard framförde sitt ärende och omtalade det löfte han
vid Bragebägaren aflagt. Kungen, som väl kände deras
tapperhet och trotsiga sinnelag, begynte blifva rädd och villrådig.
Dessa vikingar hade visserligen ej konunganamn, men voro
det oaktadt lika mäktiga som trots någon konung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:53:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norhja/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free