Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
Ella tillsade då alt fången skulle kastas i ormgropen och
förbli där, tills han sade sitt namn.
»Men», sade Ella, »lyssnen noga, och kunnen I af hans tal
utröna att det är Ragnar Lodbrok, så hämten genast upp
honom och fören honom hit, ty Ragnar har söner, som väl
veta kräfva hämnd, om vi göra deras fader skada.»
Ragnar fördes så i ormgropen, men ej en enda af ormarna
skadade honom. Männen förundrade sig storligen däröfver
och sade: »Säkerligen skyddar honom silkesskjortan, ty ej ett
enda sår erhöll han i dagens strid och ej en enda orm har
stungit honom. Låtom oss afdraga silkesskjortan.»
Sedan de gjort det, beto sig ormarna fast vid honom från
alla sidor. Men ej ens nu ville han, genom att säga sitt namn,
köpa sig fri.
Slutligen, när smärtorna blefvo honom för stora, utbrast
han: »Grymta skulle nog grisarne, om de visste gamle
galtens kval».
Männen kunde dock ej af detta tal veta, om det var
Ragnar Lodbrok, och läto honom blifva kvar i ormgropen.
Då kvad Ragnar en sång * om alla sina ärorika bragder:
»Svärd vi svungo ofta, glade,
svåra fort har tiden gått.
Götland re’n jag gästat hade
-förr’n jag gyllne rykte nått.
Drake drap jag före dager,
dödssång sang mitt stålgrå svärd,
Tora tog jag, brud så fager,
bort från trollomsliiten härd.
Svärd vi svungo förr i tiden,
svält led icke valens öm;
hvart vi kommo, flydde friden
i de fyra världens höm.
* Kyädet kallas Kråkumål, och är här anfördt efter P. A. Gödeckes
fullt trogna öfversättning af den daiaske författaren Raftas mycket fria
behandling af det isländska originalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
