Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
Kungen omtalade då hela deras samtal och sade sig aldrig
hafva funnit tålmodigare man.
Drottningen fann det mycket illa, att kungen drifvit gäck
med kung Rolf. Hon sade, att om han än visat sig lugn,
kunde man likväl vänta sig hämnd, ty om riket ej vore stort,
så var kung Rolf dock den yppersta kungen i norden.
Kungen sade misslynt: »Nog vet jag Rolf är en mäktig
konung, men du gör mer af honom än han är värd. Hvad
råder du mig nu till?»
Drottningen svarade: »Du skall godtgöra ditt fel. Ty
annars kanske Rolf och Ingjald skaffa sig hjälp från Danmark
och göra oss stor skada».
Erik genmälde: »Kanske gick jag för hastigt till väga.
Jag skall låtsa om intet, tala väl vid Rolf och söka skylla allt
på ölet, om Rolf visar sig vred».
Om morgonen, när de träffades, sporde Erik huru Rolf
sofvit och mottog honom på bästa sätt. Han bad honom
berätta om sina bragder samt säga hur gammal han var.
»Aderton år», svarade Rolf.
»Hvart håfven I ämnat rida, efter I tagit in hos oss?»
frågade Erik vidare.
Rolf, som trodde att Erik å nyo ville drifva spe med honom,
sade sig väl minnas deras samtal från i går, om än Erik glömt det.
Erik sade skämtsamt: »Ölet skapar annan man. Har jag
misshagat dig, så glöm det. Vill du hafva min dotter Torborg,
kan jag ej önska henne bättre man. Du vet dock att min dotter
fått tredjedelen af riket och håller eget hof på Ulleråker. Många
kungar ha friat till henne. Med alla har hon drifvit gäck och
en del har hon äfven misshandlat på allt sätt. Hennes
öfvermod är utan like och hennes uppförande är mig alldeles emot.
Kan du vinna henne med godo eller ondo, så tag henne. Om
du än kommer med härsmakt, skall jag sitta lugn».
Kung Rolf tackade, och han och Erik slöto förbund.
Därefter hölls gille. Erik förplägade dem på bästa sätt, och efter
trenne dagar bröt Rolf upp med sitt följe och drog till
Ulleråker för att fria till Torborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
