- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor / Andra samlingen /
112

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

IX.

Vesteins dråp.

IVTu händer sig pà Hol, att Gisle jämrar sig i sömnen tvä
nätter å rad, men vill icke tala om sina drömmar. Den
tredje natten kom ett sä häftigt vindkast, att taket blåste af
på ena sidan af huset. Strax därefter kom ett sådant
slagregn, att man ej hade sett maken, och regnet började strömma
in. Gisle spratt till och kallar på sina män för att hjälpa
sig. De skynda sig då till höet för att se efter det. Men
en träl, Törd den Modlöse, blef hemma, och så äfven Vestern.

Vestein och hans syster Auda vända nu sina sängar
längs efter husväggen. Men strax före dagningen kommer
någon sakta gående in i huset och till den plats, där Vestein
ligger. Han vaknade i detsamma men visste om intet, förr*
än han blir stungen i bröstet med ett spjut, som går tvärs
igenom honom. Med detsamma utropade han: »Det träffade
bra», och föll död ned. Mannen gick obemärkt ut.

Auda vaknar, ropar på Törd den Modlöse och befaller
honom att draga ut spjutet. Det hette på denna tid, att
den, som tog vapnet ur såret på den dräpte, skulle hämnas
dråpet, och man kallade det blott hemligt dråp, icke mord,
när dråparen lät vapnet sitta kvar i såret. Törd var rädd
för lik och vågade ej komma det nära, men i detsamma
kom Gisle in, såg hvad som händt, bjöd Törd vara stilla
och drog själf ut spjutet samt kastade det så blodigt det
var i en kista och lät ingen se det.

Sedan lät han ställa med Vesteins lik, som skick och
bruk var på den tiden. Vesteins död var de flesta till sorg.
Gisle sade till sin fosterdotter Godrid: »Du skall gå öfver
till Sjöbol och söka få reda på, hvad man tar sig till med
där och sedan säga mig besked därom. Dig tror jag bäst
härvidlag».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:53:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norhja/2/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free