Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
XII.
Gisle fredlös.
"Tiet var nu lugnt i trakten, och tiden led fram mot våren.
Bork drog söder ut till Tingnäs eller Torsnäs, där han
tänkte slå sig ned. Han tyckte sig icke ha gjort någon
hederlig resa västerut, då han mistat en sådan man som
Torgrim utan att ha kunnat hämnas hans dråp. Han begaf
sig nu för att hämta sina ägodelar och sin hustru. Torkel
ville följa sin svåger och slå sig tillsammans med honom.
Gisles syster Tordis följde sin man ett stycke på väg,
och när de kommo till Torgrims hög, sade Bork: »Hvarför
var du så sorgsen, strax innan vi slutade våra lekar i
vintras? Du lofvade att säga mig det, innan jag drog
hemifrån.»
Hon stannade med ens och sade, att hon ej förmådde
gå längre, samt förtaide hvad Gisle kvad, då han såg högen.
»Inte tror jag, att man behöfver gissa på någon annan som
Torgrims baneman, och saken anlägges nog rättast mot
honom.»
Bork blef förskräckligt vred och sade, att han genast
skulle vända om och dräpa Gisle, men Torkel invände:
»Jag vet inte, hur mycket som är sant i, hvad hon säger:
kvinnoråd äro ofta obegripliga». Så talade han för Gisle,
tills de kommo till Sandhult, där släppte de hästarna på
bete. Torkel sade, att han under tiden ville hälsa på sin
vän Anund.
Han red nu bort så hastigt han kunde, och var snart
ur sikte. Då vek han af nedåt Hol och förtaide för Gisle,
hvad som var på färde, och att Tordis förklarat och tolkat
hans kväde, så att åtal mot honom nu var i görningen.
Gisle sade: »Det synes mig, som jag skulle förtjänat
annat af min syster, ty jag har sannerligen flera gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
