Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
De öfverlade nu om hvad som var att göra, då de icke,
om det så skulle kosta dem lifvet, ville vända om med
oför-rättadt ärende. De angrepo nu från två sidor, och med Ejolf
följde två af hans fränder, Torer och Törd, de största af
allesammans och duktiga karlar. Angreppet blef både hårdt
och häftigt. Det lyckades dem väl att såra Gisle med några
spjutstick, men han värjde sig så oförskräckt och kraftigt,
och gaf dem så fullt upp med stenkast och väldiga hugg,
att ingen af angriparna var osårad; Gisle var icke osäker
hvarken på hand eller öga.
Ejolf och hans fränder angrepo ännu ifrigare och
våldsammare, emedan de sågo, att deras ära och anseende stodo
på spel. De ville därför hellre offra sina lif än att på samma
sätt som förut vända om. De stucko därför oupphörligt med
spjuten och träffade honom slutligen så hårdt att inälfvorna
föllo ut. Han svepte då skjortan bättre till och band om
alltsammans med repet. Han bad dem därpå att vänta i
stillhet och se det slut de hade önskat.
Gisle sjöng därpå sitt sista kväde om hur han nu skulle
gästa den hall, dit hans goda drömkvinna inbjudit honom.
Men knappt hade han slutat sitt kväde, förrän han sprang
ned från klippspetsen och högg svärdet i hufvudet på Törd,
Ejolfs frände, så att han klöfs ned till bältet, därpå föll han
själf död ned.
Gisle hade så många och så stora sår, att det syntes
rent af vidunderligt, hur han kunnat hålla ut så länge. Men
alla sade om honom, att han aldrig vikit tillbaka och att
hans sista hugg var lika kraftigt och skarpt som det första.
Så ändades Gisles lif och alla tyckte, att han dött som en
hjälte.
Ejolf och hans män drogo nu ned honom, togo svärdet
ifrån honom och öfvertäckte hans lik med stenar. Sedan
gingo de ned till sjön och vid stranden dog den sjätte
mannen i Ejolfs följe af sina sår.
De ännu lefvande reste tillbaka till Otradal, och Ejolf
tillbjöd Auda att följa med dem, men hon ville det icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
