Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grefvens dotter på Elfvabolid af Bias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon huru afundsamma hennes systrar och bygdens
tärnor skulle blifva.
Men när hon väl lyftat upp händerna, fick hon ej
tag i någon krona. Hur hon än stirrade i spegeln
såg hon ej annat än sitt fagergula hår på hufvudet.
Men hon såg att hon blef ond och att hon
rodnade af harm.
Men hon blef röd som en vallmoros, när hon i
spegeln såg riddarens bild bakom sin egen.
Han stod lifslefvande bakom henne och hon
vågade ej vända sig om för att se efter om spegeln ännu
en gång skulle bedraga henne.
Då såg hon i spegeln huru riddaren log.
Så hörde hon honom säga: »Gifven mig en kyss,
stolt jungfru, och I skolen få igen eder krona.»
Hon kom sig ej för med att säga nej, när hon
såg att riddaren närmade sig, och hvad skulle hon väl
göra, när han omfamnade henne och kysste henne?
Så fick stolt jungfrun sin första kyss, och den
måtte hon ha tyckt om, ty hon glömde att se efter
i spegeln, om hon fått igen kronan, lönen för kyssen.
Hon såg i stället på riddaren, och såg slutligen
kanske ingenting, utan lät riddaren taga ut lösen för
mer än en gullkrona.
Men så kom hon dock att se i spegeln och fann
så på sitt hufvud en gullkrona, som syntes henne
härligare än den hon första gången såg. Hon blef så
solblind af diamanternes sken, att hon ej ens kunde
se på riddaren.
Men så tänkte hon på saken och besinnade, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
