Nornan. Svensk kalender / 1874. Första årgången / 54 (1873-1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lånesökaren af Joh. Jolin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till slut jag blir alltmera djerf och tydlig, då sherryflaskan blänker på vårt bord. Jag vågar nu en plånboksgest helt prydlig, och stapplar något fånigt om två hundra, att återgälda inom fjorton dar. Min engelsman begynner mulna, undra, och gravitetiskt nyckelknippan tar. Snart som en räddningens, en hoppets engel, med vingar af två långa sedlar, står han framför mig. Sjelf tycks jag mig en bengel, som slika lumpna vägar ej försmår. »Ah, Sir! You inte micke högt värdera mitt lif. Tvåhundre! Yes! All right! Nu qvitt! Vill you nu räkning skrifva and qvittera, för att you mig på stränden leverera: »För räddning af en Englishman — med mera» — jag gifva bläck and pen and paper fritt.» Ha! Hvilken grym, men hvilken rättvis lexa! Min stolthet, under dagen krympt till dverg, begynte åter upp till jätte växa. Förgäfves sökte jag ge bättre färg åt mitt besök, — jag stod der som en nolla, jag sprang på dörrn — han fick sin skatt behålla. I ödets almanack finns visst en dag, som heter straffdag. En drakonisk lag då anbefaller bara slag på slag. Ve, syndabocken denna gång var jag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>