Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollkubben af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan var sex veckor på det ena stället och fyra
veckor på det andra, på sätt fattighjonen i skärgården i
allmänhet äro utackorderade, i brist på fattigstugor,
så var hon ändå mera glad än man skulle tro möjligt
med ett så glädjelöst lif. Frågade man henne
händelsevis, hur hon kunde ta’ sitt hårda öde så lätt, så
svarade hon vanligtvis med ett något bredt grin, som
upplyste hennes fula ansigte, att »det var fäll ingen
konst, eftersom hon på alla femti årena inte vetat af
något annat.» Hon var nemligen född fattighjon, och
det hade hon också förblifvit; hon hade under hela
sin lifstid aldrig sofvit i säng, utan på en halmkärfve
i ladugårdarne om sommaren, och på en halmkärfve
i köken 0111 vintern, när det var mycket kallt, och
hon händelsevis var hos någon mer än vanligt
barmhertig skärgårdsbo.
När hon var inne hos mor Karin, så tyckte hon
riktigt att hon mådde som en prinsessa, för då fick
hon både sitta och ligga i kammaren der den sjuka
låg. Derför var hon också gerna der, när hon gästade
i någon närliggande gård på sjelfva Urö, eller när hon
inte var för långt derifrån på någon af de andra öarne
i närheten.
»Jag kan just undra jag, om gossen kan komma
öfver något derborta för menskligt pris?» utbrast den
gamla oroligt, sedan hon en lång stund på qvällen
legat i en sorts dvala, hvarur hon nu väcktes, som det
tycktes, temligen häftigt; »stackare han, hvad han får
släpa och streta!»
»Åh, fäll lår han något!» menade Lena, i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
