Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harpan i Farm Namore af Edv. Bäckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sorgsna toner af en ynglings stämma,
Och hon ser den djerfve nu och talar:
»Hvem är du, som ännu vågar sjunga?
Yet du ej att sedan Irlands siste
Hundra barder stupade på Kindars
Slätt blef harpolek, blef sång förbjuden?
Dessa toner, som åt Erin bjödo
Mod i striden, tröst’ i undergången,
Blefvo från vår gröna ö förvista.
Våra gyllne harpor slogos sönder.
Ty hvar ord och toner ega frihet
Låna de den ock åt menskohjertat,
Och den tyste blott kan bära bojor.
Hvem är du, som dårligt trotsar lagen?»
Fruktan var ej med i snabba svaret:
»Alpin är jag, son af Lewellyn, barden,
Af en ätt, hvars män se’n hundra åldrar
Måste dö, o drottning, eller sjunga!»
Frågade med vemod Erins stolthet:
»Sjunga kallar du din veka klagan?»
Men den unge sångarn sade stilla:
»Döm mig icke, sköna herrskarinna!
Skald jag är och skalden då han lider
Får ej qvida, som åt qvinnan unnas,
Icke tiga, som af mannen fordras,
Nej, han måste klaga allas smärta,
Men hans klagan måste vara skönhet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
