Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sommarnöjen af Egron Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var så långt som den längsta timmerstock och så att
samma länsman sedan för hela sin tid blef låghalt,
som hvar och en kunde se. Det är derföre bäst att
stå väl med dem det förstås och att de stå på att
fa sin vanliga skatt vid jul- och midsommarstid kan
man icke undra på eller förtänka och det är icke
heller just så stor börda på allmogen, ty smöijer
man litet talg på deras gamla offersten och lägger
dit ett hästben med några droppar menniskoblod och
några knappnålar åt Sjelfva skogfrun, så bli de
allesamman nöjda och belåtna hela det halfaret, men
fa de sigte på länsman räcka de gerna ut tungan
åt honom — det är deras sätt —, ty sin eviga
frihet är hvad de tycka om, liksom annat folk, kan
tänka.
Några utförligare upplysningar angående detta
besynnerliga följe ville eller kunde gumman icke
lemna, utan tackade jag hjertligast för dem jag hade
fatt, hvarefter vi skiljdes åt, — gumman skymtande
emellan enrisbuskarne tills hon försvann bakom en
stenhäll, medan jag ännu en lång stund satt qvar
tittande till höger och venster för att fa se någon
skymt af en eller annan smygande alf eller
pyssling — lika mycket hvilketdera —, men tillslut
började jag tro, att det icke fanns alldeles så många,
som gumman hade påstått, utan att det kunde vara
någon öfverdrift i hvad hon hade berättat. Jag är
åtminstone nästan säker att en dugtig länsman nog
skall kunna förslå att hålla i tukt detta byke i fall
det skulle visa sig uppstudsigt mot svenska kronan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
