Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herren på Fågelvik af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och den döende mannen reste sig med ansträngande
af sin sista kraft upp ur bädden, fattade krampaktigt
herr Stens arm med ena handen, och visade med den
andra åt gemakets bakgrund, »ser du ej de gapande
såren i den lilles hufvud . . det blodiga strecket
omkring den resliges hals — de lyfta sina händer, de
kalla mig inför Guds dom — så skola vi då
ändtligen få slut på vår gamla tvist . . ha! bleka vålnader,
jag fruktar er ej mera . . jag kommer! jag kommer!»
Och han föll tillbaka på bädden, de stelnade
händerna släppte sitt tag, och inom några ögonblick
knäböjde maka och barn vid det liflösa stoftet efter
den man, som, innan han blef Sveriges fattige konung,
var den rike och mäktige Herren till Fågelvik, ett af
vår historias mest varnande exempel på den jordiska
lyckans ombytlighet, och på tomheten af en kronas
glans. Men herr Sten glömde aldrig den dödsstund
till hvilken han varit vittne, och det löfte han gifvit,
liksom häfden aldrig förgätit den store riksföreståndaren,
som föraktade att kallas konung, men i Sjelfva verket
var det mera än mången som burit en krona.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
