Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gretas mandat af Lea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»hur ni vågat . . . hur ni kunnat hitta hit . . . det
är . . .»
»Man hittar alltid dit man gerna vill», försäkrade
den unge mannen belefvadt. »Utan tvifvel är ni
fröken Hilda, och jag lyckönskar mig att fa göra er
bekantskap.» Med dessa ord närmade han sig den
vackra flickan, som hastigare än artigheten tillät tog
några steg åt sidan och förpassade sig till ena fönstret,
invid hvilken en dörr vette åt förmaket.
Ett förtjusande ansigte, tänkte löjtnanten, men
oförlåtligt bondblyg är hon.
»Min bästa fröken», började han, »om jag på
något sätt generar, så bara säg ifrån, och jag aflägsnar
mig genast! Jag kan ju återkomma sedan.»
Men vår unga fröken ville för ingen del hans
aflägsnande. Hon insåg sin oskicklighet och hvad
som derigenom kunde förloras, och hennes mod
växte.
»Jag nödgas be er om ursäkt, min herre, for mitt
besynnerliga uppförande», yttrade hon med ett tvunget
leende, »men jag var i en af flygelbyggningarne och
tänkte icke på att någon främmande kunde ha
kommit under tiden. Som jag sagt: min far är icke
hemma, och ehuru jag kan vänta honom när som
helst, kan det också hända att han dröjer, ja, till och
med att han blir borta ännu flera timmar . . . under
tiden får ni nöja er med mitt sällskap.»
»Jag ber er vara öfvertygad om att jag icke skall
beklaga mig deröfver, sedan er första förlåtliga
förskräckelse gått öfver! Jag kan ej säga med hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
