Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gretas mandat af Lea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hör nu, min raska flicka», sade löjtnanten, som
böljade finna äfventyret lustigt nog: »du kan ju spara
på dina qvickheter tills länsmannen kommer.»
»Då får jag inte syl i vädret, för länsman talar
sjelf», upplyste Greta naivt. »Dessutom kan du tåla
vid litet både före och efter, bättre ä’ du inte, än så.»
»Kan jag få tala vid fröken Hilda?» frågade
löjtnanten.
»Har du druckit duskål me’na — drummel!»
svarade Greta förargad. »Du får se’na straxt, om du
längtar efter’na, för hon sprang efter länsman, och
han bor bara en liten bit härifrån.»
»Ni ä’ dumma allihop», utbrast nu löjtnanten
förargad, »som inte kunna skilja en hederlig karl från
en tjuf.»
»Ja, hvad dumheten anbelangar», sade Ola, »nöttar
det inte mycke att tala om den sortens »scheni» som
bara sitter i fingrarne, som ditt, och anbelangande
»unjeformen», så har du stulit den; jag menar du
kan hålla mun.»
»Det kör!» skrek Greta; »kan det vara länsman,
som redan hunnit hit? Ja, vare det hvem som helst,
men inte kan vi ta emot någon, för då kilar den
här guldfisken i väg!»
Med fart slogs dörren upp, och kaptenens kraftiga
gestalt stod derinnanför, och bakom honom, darrande
och blek, fröken Hilda.
»Edra sakramenska’ åsnor!» ropade kaptenen med
thordönsstämma, »lagen er ut på minuten, annars skall
mitt spanska rör dansa på er rygg! Om doter min i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
