Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gästabudet på Gälaqvist af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jacob Porse bet sig i läppen och teg, men den
blick han kastade på den lättsinnige konungen
bådade icke godt för den grannsämja, hvars skål man
nyss druckit med så mycket jubel. Under tiden hade
riddar Stig ryckt åt sig konungens bref, och med
ångestfull häftighet genomläst detsamma; kommen till
slutet deraf uppgaf han ett rop af raseri, och steg
så häftigt upp från bordet att han slog omkull stolen
bakom sig och stötte öfverända vinbägaren, så att den
röda saften i en bred ström flöt ut öfver det
guldstickade täcket på gästabudsbordet.
»Så mycket buller för en oskyldig jagt!»
utropade konungen, som nyss tömt ännu en bägare i
botten, och hvars besinning, om han annars ägde
någon, synbarligen allt mera flugit bort med
vinångorna; »sitt ned och drick, och låt kungen, min
broder, jaga bäst han gitter!»
»Förbannelse öfver den skurken!» skrek riddar
Stig, utom sig af förbittring och sorg, »och vare
denna hand förvissnad, om den någonsin mer drager
svärd i en sådan uslings tjenst!»
Och med dessa ord störtade han ut ur rummet
under allmän förstämning hos hofmän och tärnor,
medan Waldemar sjelf kastade sig baklänges i stolen
och skrattade som en galning åt detta i hans tycke
kostliga skämt.
»Jag tycker huru förvånad min kunglige broder
skall blifva, då marsken återkommer förr än han är
Nornan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
