Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gästabudet på Gälaqvist af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men som han så satt der, spelande skacktafvel
med sin drottning, som skämtade öfver kettilbotarens
djerfva försök att rycka till sig Sveriges krona, med
hvilken den stolta Sofia ännu länge hoppades få trösta
sig öfver förlusten af sin makes hjerta och tro, kom
hastigt en ryttare framsprängande på sin löddriga
häst och bringade i andlös förfäran budskap om
slaget vid Hofva, der hertigen segrat öfver både den
stålklädda ryttarskaran och den af tvång
sammanrafsade bondehären, som hellre tog till fotter än stridde
för en konung som den föraktade och för en sak
som den visste vära förlorad.
Drottningen bleknade och den veklige
konungen förlorade all besinning. Det muntra laget
upplöstes i full förfäran, och om några ögonblick, sedan
Waldemar anförtrott åt några af sina tillgifne att föra
drottningen och sonen Erik i säkerhet åt Norska
gränsen, kastade han sig, efter ett hastigt och bittert
afsked af de sina, hufvudstupa på en häst och flydde
som jagad af furier genom den väldiga skogen. Men
vedergällningen följde efter honom lika snabb som
han sjelf, och efter ännu en dags förlopp fördes han
som fånge fram till sin broder, hvilken nu som
segerherre tagit sin bostad på Gälaqvist, och i
Waldemars egen gästabudssal, mörk och allvarlig, mottog
sin fångne broder.
Hvilka minnen trängde sig icke i denna stund
in på den nu så bittert förödmjukade, så skonlöst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
