Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fatburen vid Biörkvik af Herman Hofberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känna Anders Rålamb, »ett lif kan vara sådant, att
man föredrar en kula i hjertat framför en skråma i
huden.»
»Icke då det belyses af kärlekens sol...»
»Af kärlekens sol? . . . Om du sagt ärans, skulle
jag velat tillmäta dina ord en förnuftig mening, men
kärlekens? — Aldrig! — Lemnas dig en gång att välja
mellan kärlek och ära, så tveka ej ett ögonblick i
valet. Kärleken kastar dig till en annans fötter och
denne annan är en tyrann. Äran lägger andra till
dina fötter, och de, som sålunda blifva dig
underlagda, äro dina slafvar.»
»Vill du tro», sade Rålamb, då hans
sidokamrat ej svarade, »att jag en gång var dåraktig nog
att anse kärleken för en lycka, som med all ifver
borde eftersträfvas. Alla mina förhoppningar uppgaf
jag, alla mina utsigter till ära, min rang, med ett
ord allt, som ifrån barnaåren brunnit i mitt hjerta.
Jag ville föredraga kärleken vid sidan af ringheten
och förödmjukelsen. Hvad blef min lön? — Jag
blef besviken, besviken!»
»Så ha vi då nyckeln till gåtan, du grubblande
qvinno fiende. Men hvem säger, att man för en liten
motgång i älskogsväg skall i alla sina dagar bli en
surmulen munk och ej söka upprättelse af
kärleksgudinnan på annat håll.»
Här afbröts den unge krigarens ordsvall; ty de
kommo till en mörk skogsväg, som endast lemnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>