Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvilan. Komedi på vers i en akt af Johan Magnus Lannerstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ack, låt mig denna se, kanske hon granskas bör.
Få se, om hon förtjent det buller, som hon gör.
Jag i en liten od’ lad’ mycken möda neder,
Som komponerad var till Benedicti heder,
Och strax derpå jag skref en lång poéme épique,
Till ära för bror Grass, när han ur verlden gick.
Men denna qvicka skrift blef mycket kritiserad,
Båd’ verser, versslag, ord och planen blef kasserad.
Men säga, hvad man vill, hon likväl qvicker var,
Och hvar en enda rad poetisk styrka bar.
(Läser sakta.)
FRU PILGREN.
Ack, kära bror Plantin, läs högt och låt oss höra.
HERR PLANTIN.
Det är just det jag tänkt, det vill jag gerna göra.
(Läser högt.)
» Som med effrontérie en guldsmidd klädnad bära».
Fy, det var simpel smak! Nej, har man nånsin hört,
Att i en svensk poem man franska ord infört?
Om han had’ frågat mig, jag annan mening gifvit.
Om till exempel han på detta sättet skrifvit:
»Man uti denna stad en mängd af pager se,
So7fi med näsvishet bär ett siarfvigt livrés.
Säg, månne detta ej har varit mycket bätter?
HERR TÖRN.
Jo visst! en sådan strof en skrift i lustre sätter.
HERR PILGREN.
Nå, jag visst säga kan, det bror har ett geni,
Hvars make här i sta’n man näpplig lär få si.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
