Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slaget vid Brunkeberg år 1471 af A. G. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken. Härpå manade han sitt folk till ståndaktigt
mod. Svaret blef sådant han önskat det:
»Vi viljom alla göra så,
med Guds hjelp alla fasta stå;
vi viljom våra sak för Gudi klaga
och i Guds namn åstad draga.
Deras hjerta var utan tunga,
thy begynde de alla sjunga
och gjorde sig godan lisa
och qvådo sancti Örians (Görans) visa:
i Guds namn farom vi, •
sina (hans) nåder begärom vi,
nu dragom vi till Stockholms by,
Gud gifve k. Kristiern ej ville bort fly.»
I en sådan sinnesstämning tågade den svenska
hären mot Norrmalm, vid denna tid en öde,
skog-bevuxen trakt. Såsom vi ofvan sett, var den danska
hären till största delen förlagd uppe på Brunkeberg.
Detta var då vida högre och brantare än i våra
dagar samt sträckte sig ända fram till Norrström. Det
bildade således en fast ställning, hvilken konung
Kristiern ytterligare förstärkt genom stora »skärmar» —
skansar, tydligen till en del gjorda af timmer —,
hvilkas kanoner beherskade höjdens sluttningar. Högst
upp fladdrade Danebrog, som denna dag var
anförtrodd åt en tapper riddare, Stränge Nielsen. Vester
om berget stod en annan afdelning af danska hären
vid Clara kloster; en tredje hade stannat qvar såsom
skydd för flottan. Konung Kristiern hade fått en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
