Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne Makar af E. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjelfve herr Svante Sture måste skratta godt åt
sin värds muntra utfall mot landsfienderna, men öfver
hans läppar gick icke ett ord af hån eller spe; han,
som aldrig tålte höra en frånvarande förtalas, kunde
ej gilla att man gycklade öfver frånvarande ovänner,
helst då dessa nyss blifvit slagne, och han besinnade
nog att lyckan ofta vänder sig så hastigt om. De
slott, hvilkas intagande man nu fröjdade sig öfver,
hade han en gång förr eröfrat och måst se danskarne
återtaga, och dylikt kunde väl ännu hända. Men
för i dag gjorde han ingen invändning mot herr Åkes
uddiga skämt, ty han var glad, ej blott öfver sitt
lyckade nappatag med fienden, utan ock af en mera
enskild anledning. Bref från hemmet hade mött
honom på Ettak; hans husfru, Märta Ivarsdotter, med
hvilken han lefde i det mest kärleksfulla äktenskap,
hade varit en längre tid sjuk och svår modig, men
blifvit alldeles återställd af glädjen öfver nyheten om
hans vunna segrar och snara hemkomst. Den ofta
så barske herr Svante var helt blid och ljus att
skåda, der han satt bredvid »sin käre broder», såsom
han plägade kalla herr Åke, och kryddade sjelf
samtalet med månget skämt, ehuru af ett mera
godmodigt slag än dennes.
Ett enda ansigte i sällskapet syntes mulet under
det infall och löjen flögo från mun till mun; det var
herr Gustaf Eriksson Trolles, och det mulnade allt
mera under aftonens lopp. Den unge herrn lemnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
