Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vanlands Saga i trenne äfventyr af BIAS - II. Drifvas son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vanland är min make,
Och jag hans maka,
Och trånad lång
De onda nornor skickat.»
Men onda och goda tankar växlade i hennes
qvalda sinne såsom vårens vindar, och de onda
tan-karne fingo åter ord:
»Du skall Vanland
Helt och hållet
Mitt land förlora
Och mig sjelf;
Aldrig glädje njuta
Vill jag med drotten.»
Men så grep henne sorgen, så att hon icke kunde
qväda mer, och
Ofta sågs hon gå
Inom sig fyld af sorg
Öfver is och snöfält
Mången afton till den stranden
Der Vanland flydde
Och styrde sina segel
Mot fjärran land.
Men våren gick, och så kom sommaren med
varmare vindar och varmare sol och med glädje för
Drifva. När hösten kom gick Drifva ej mera ned
till stranden.
Så kom nästa vår, och Drifva bar sin och
Vanlands nyfödde son till stranden, och hennes öga
spanade nu som förr efter de kommande vikingaflottorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
