Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eftersommar af Onkel Adam - Sigurdsro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tänka på. Elise upplifvar eljest hemmet; men hon
är ute.»
»Hvarje liten molnfläck går bort då hon är med.
Gifve Gud, att hon aldrig får pröfva lifvets smärta»,
tilläde modren sagta och med nedslagna ögon.
En ung man, som gör visit, kan ej gerna komma
i en sämre stund än en sådan, då pappa tänker på
affärer, mamma på »stackars pappas» många
omsorger, och föremålet har sprungit till skogs.
Edvin önskade sig borta så långt verlden räcker
— eller i jordens djup; men hade lika svårt att gå,
som det var att sitta qvar.
Det var till och med ej utan .att han misstänkte
att Sigurdsson skulle tro att han hade »afsigter» och
ogilla dem, såsom förmätna, ty en dylik matador skulle
väl ej nöja sig med mindre än en öfverste som
passande make för hans dotter; men han fann dock
snart att de voro oskyldiga och att någonting i
affärs-väg var orsaken till misstämningen hos fadren, som
hade till följd att den nästa strängen i familjepianot
tycktes ostämd, fastän så som det passade den milda,
snälla mamma —- »pjåket», som löjtnant Merkelhjelm
behagat kalla henne.
»Pjåket» var en klok, fastän ej briljant qvinna,
som bäst trifdes i sitt hem och med sina
husmoderliga bestyr; men var förlägen, nästan försagd, då hon
skulle spela en högre rol eller den, som hennes man
pålagt sin hustru, såsom hans fru.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
