Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eftersommar af Onkel Adam - Sigurdsro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2
nant Merkelhjelm, som eljest af hela staden ansågs
som en konnässör.
Han visste ej mer än att Elise Sigurdsson hade
mörka, djupt blickande, blå ögon och det skönaste
cendréhår, fint som silke och glänsande som matt gull.
Att hon hade fint rodnande kinder, och en panna,
hvit som af alabaster, och så att hon hade en den
skönaste vext och hade en gång, behaglig och ledig;
men kläderna? Jaha, det mindes han icke.
Man mins aldrig hvad en skön flicka har på sig.
Det gifna var dock att ingen flicka i staden
klädde sig så enkelt och ändå så smakfullt som Elise
Sigurdsson; men just detta förargade de öfriga
mammorna.
Det går an för en, som det påstås, millionärs
dotter att kläda sig i bomulstyg. Det är en sorts
högfärd det också — så enkel kantänka!
»Koka ölost, trifvas hemma»,
säger fru Lenngren, och
»Just för sparsamhetens skull
nöter jag mitt fina hull»,
säger hon äfven; men, inföll den lilla trubbnosen
mamsell Plinander, det passar sig icke, det bör heta:
»Just för sparsamhetens skull
klär jag mig uti bomull» —;
ett infall, som ansågs värd mången skrattsalfva. Den
lilla trubbnosen var rådman Plinanders äldsta dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
