Nornan. Svensk kalender / 1878. Femte årgången / 48 (1873-1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenmannen af G. Djurklou

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stenmannen.

Folksaga från Närike.

Det hände en gång att två män gingo öfver
en kyrkogård, och då den ene sade: »Gud
fröjde allas själar, som här hvila», utbrast den
andre spotskt: »Gånge hvarjom och enom efter
hans gerningar.» Detta var en okristlig önskan,
som icke heller blef ostraffad, ty i samma stunden
vardt han förvandlad till sten och blef stående på
kyrkogården. Der stod han i många, många år, och
den ene presten efter den andre läste och sjöng
öfver honom, men ändock kunde ingen lösa hans
själ ur stenkroppen. Men så bar det så till, att
det kom en ny prest dit till socknen, och han var
lärdare än alla de andre och dertill en mägta
gudfruktig man, fast han hade ett häftigt sinne och
en katig hustru. När han hörde talet om
stenmannen, ville han också försöka om det ej vore möjligt
att skaffa den stackaren ro, och så befallde han
kyrkovärdarne att flytta in honom i
studerkammaren, ty der kunde han läsa öfver honom både

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>