Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några dagar hin sidan Sundet af Lea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
passagerare, som sutto sida vid sida, att vi icke kunde
röra mer än hufvudet och ögonen. Det regnade
ännu när vi kommo till Köpenhamn och stego i land
vid Toldboden. Hvilket lif dernere bland tullnärer,
passagerare, bärare och åkare! I Sjelfva Toldboden,
der vi stigit in för att låta visitera våra koffertar,
skuffades vi hit och dit af ständigt nya bärare med
ständigt nya koffertar, dem de för resten balancerade
på hufvudet och axlarne med lika stor skicklighet
som kyparne på restaurationerna sina glas och
tallrikar. Ändtligen hade de funnit att de ingenting
funnit af kontraband i våra kappsäckar. »Ska’ det
vara?» frågade jag samvetsgrant och höll upp mot
ransakaren min lilla nattsäck.
»Hvad har De så deriP» sporde han naivt.
»Litet af hvarje,» bekände jag.
»De må passere», tillsade han mig, som icke
var sen att lyda, stött i alla kanter som jag var af
koffertar och paraplyer och halfqväfd af den fuktiga,
osunda luften. Så upp i en beqväm droska och
raka vägen till hotellet, der tvänne på förhand
be-stälda, trefliga rum väntade oss. Hur väl middagen
smakade! »De vil må ske have Billeter til Cirkus
Rentzr» sporde värdinnan, en behaglig menniska,
hvars flesta gäster utgöras af svenskar. Ja,
naturligtvis ville vi det, men dess förinnan ville vi ha en
vagn för att fara genom Roserivcenget, en sorts förstad,
som bokstafligen gör skäl för namnet. Tänk dig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
