Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några dagar hin sidan Sundet af Lea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var ofantligt, och vid den omedelbart efter missens
utgång följande inropningen, framhoppade hon åter,
bugade till höger och venster, kysste på fingret och
— hjulade ut, snabb som en fjällig orm, medan
massans bravorop höjde sig mot taket. Aldrig har
jag sett någon dame uttrycka sin belåtenhet på det
sättet. Det var miss-lyckadt, tyckte vi. Vid en
blick på de säkert flera tusen åskådarne som fylde
cirkus (hvarje möjlig plats var upptagen), på de i beck
dränkta och derefter antända tunnbanden, genom
hvilka missen hven, och slutligen på byggningens
enda, ganska trånga utgång, var det naturligt att
man kom att tänka på eldfara och skakades af en
lätt frossa samt fann nöjet något blandadt. Utkomna
från den bländande upplysningen och instuckna i en
ofantlig menniskomassa, visste vi till en början icke
hvart vi skulle taga vägen. Vi frågade derför en
granne hvarthän vi skulle gå för att komma till store
Kon gens Gade.
»De må s’gu kun fölge med Strömmen»,
upplyste den hedersmannen, men som strömmen snart
delade sig i otaliga små hvirflar och rännilar, var
rådet svårt att följa. Naturligtvis dref oss vårt öde
mot orätt håll, och lika naturligt var att vi efter
åtskilliga irrfärder hunno målet. Klockan var då nära
tolf på natten, och ändå satt hotellets lilla näpna
»Jonifrue» och väntade tålmodigt på oss, liflig och
munter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
