Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några dagar hin sidan Sundet af Lea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om att leie Glas eller Koppar, blifvit utskrattade
eller så godt som utvisade. För att kunna göra så,
skall man vara svensk och ha till valspråk: »fattig
men stolt; herre är mitt namn», sa’ gesällen. För
vår del skänkte vi vår obetingade aktning åt de
kloka små familjerna, som lefde efter sina tillgångar
och alla sågo ut att ha hjertans roligt och som ej
vid hemkomsten behöfde med ånger sticka en lång
näsa i en tom porte-monnaie.
Från Skovsborg fortsatte vi färden förbi
Ved-bceck och sedan långs Strandveien med dess många
hundrade förtjusande villor, alla omgifna af rosor och
grönska, och hamnade slutligen i Tivoli, hvars friska
och dock nyktra folklif vi ej nog kunde beundra.
I en af dess talrika små bersåer slogo vi oss ned,
sedan vi vandrat omkring några slag bland den
lif-liga mängden. Omkring oss föllo skuggorna allt
tätare, och trädens grenar uppöfver oss susade nästan
litet höstlikt hemlighetsfullt. Tysta sutto vi Sjelfva,
samlande dagens alla ljufva intryck, då vi hörde att
i en angränsande berså ett par personer trädde in.
»Du må vcere trcet, s odes te,’» sade en manlig
stämma, hvars djupa klang mildrades af ett innerligt tonfall.
» O, så trceet, så trceet, svarade en liten
silfver-röst, og alligevel vil du ikke tilläde at vi tage hjem
i Sporvogn ...»
»Det er så kjcedelig, min elskte; må vi så
heller tage en dr o ske.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
