Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre visor af Joh. Johansson - I. Neptuni-sång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af Astrild en gång tänd, som första lärospån.
Ett sällsynt lyckligt par de länge lefvat samman
Och ha’ till tidsfördrif en dotter och en son.
Så tolkar mythen den, hvars pris jag vågat sjunga,
Den väldiga, som är hvad städs han varit har;
Och myth och verklighet för gamla som för unga,
Om de på stranden gå, om de på böljan gunga,
Stå ju i harmoni liksom ett tvillingpar.
En hvar förnimmer ju din kraft, den underbara,
Du treuddsvingare, som med ett varde blott
Förmår all verldens haf, att blifva spegelklara,
Trots vågen kort förut hårdt nära skyhög gått.
Ej som kring vinets gud, bacchanter och silener
Ses dansa kring ditt spann — du kör kanske för fort;
Men ändå hör det ej till tidens fenomener,
Att se hur du förmår att mana fram kaptener
Af vida bättre slag än Sjelfva Bacchus gjort.
När dina sätta kurs och pejla djup och logga
Och föra rörligt lif uppå sitt akterdäck,
På terra firma hans blott sitta still och grogga
Och pejla bålens djup och röras ej ur fläck.
Din skapelse är stor och värdig din förmåga,
Ditt rikes djup är stort, dess längd och bredd är stor.
Om Pluto allt för långt ibland sig skulle våga,
Så svalkar du hans glöd och släcker ut hans låga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
