Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skadninavisk- etnografiska samlingen i Stockholm af Claës Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Artur Hazelius har icke nöjt sig med att på
afstånd känna deltagande för folket. Han har redan
tidigt genomströfvat en stor del af fäderneslandet och
på ort och ställe tagit kännedom af lifvet i allmogens
hem, lyssnat till de gamla sägnerna och skådat de
föremål i det dagliga lifvet som bäst gifva en
föreställning om folkets seder. Under dessa ströftåg och
ännu mer under senare resor i fäderneslandet hade
han ock funnit, att lifvet i hemmet antager nya
former nu för tiden mycket hastigare än förr, att de
gamla sägnerna varda alt sällsyntare, att bohagsting
och drägter från framfarna dagar äro på väg att helt
och håilet försvinna. För några år sedan fann han,
att förändringen gjort ännu hastigare framsteg samt
att det därför vore på hög tid att samla de gamla
spillrorna, så vidt man ej inom kort skulle vara i
saknad af alla minnen från det svenska folkets
förflutna hemlif. En samling af svenska etnografiska
föremål måste göras, men göras utan dröjsmål, så
vidt det icke skulle varda för sent. Artur Hazelius
var just rätte mannen att med kraft gripa in i
förhållandena, att utan uppskof börja det stora
företaget samt att föra det lyckligt framåt.
På hösten 1872 hade han stadgat sitt beslut
att skapa ett skandinaviskt-etnografiskt museum i
Stockholm. Redan inom ett år därefter kunde han
öppna detta museum. Hans upprop till allmänheten,
att till museum lemna hvad som här och där fans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
