Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årskrönika - Literaturöfversigt - Statistiska uppgifter - Års-krönika Oktober 1876—September 1877 af J. A. Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verld det förgångna oupphörligen röfvar ifrån oss
det närvarande, skänker det oss i en annan form
tillbaka summan af hvad som en gång varit vårt och
mensklighetens: summan af lifvet i dess följder,
summan af vår synd och dygd, af vår glädje och sorg,
summan af vår vishet. Det är det förgångnas
samlade skatter af erfarenhet och tro, som skänka oss
kraft att forma det närvarande ögonblicket till vårt
gagn och mod att hoppas på framtiden. Hvad vi
Sjelfva och våra fäder lärt är ett arf, som ej kan
fråntagas oss, som tillhör oss och en gång skall
tillhöra våra efterkommande.
Men detta arf måste, om det skall bära sin
frukt, likasom hvarje annat vårdas. Dit hör i första
rummet att väl veta hvad man eger, att noga mäta,
räkna och väga sina skatter. Vår tid är icke heller
utån sinne härför, om den ock icke alltid vet, till hvad
ändamål det sker. De vexlande händelserna i lifvet
följas med större uppmärksamhet än i forna dagar,
och den stora utvecklingskampen försiggår icke längre
blott medvetslöst och instinktmessigt. Pressen är
ögonblickets häfdatecknare; krönikeskrifvaren samlar
de spridda erfarenheterna till en mera enhetlig,
ordnad och öfverskådlig bild, och då en gång gräset
gror öfver de i lifvets strid fallne kämparnes grafvar,
kastar historien sitt ljus öfver valplatsen, mätande
hvars och ens bragd med dess rätta mått,
predikande ve öfver de fege och resande bautastenar öfver
hjeltarne. Men det är endast de sjelfmedvetna, de
sjelfständiga nationerna, med hvilka häfd och sång
och saga befatta sig. Ett folk, som icke lär känna
sig sjelf, skall icke heller länge kännas såsom ett
folk af historien. Om det icke i hvarje ögonblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
