Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årskrönika - Literaturöfversigt - Statistiska uppgifter - Litteraturöfversigt Oktober 1876—September 1877 af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grekiska metrik och den utmärkte norske
vetenskapsmannen Liebleins Egypten i dess skrift,
ut-gifvet i »Ur vår tids forskning».
På filosofiens fält träffas en samling af den
skarpsinnige tänkaren Grubbes filosofiska skrifter,
utgifven af vår svenska filosofis häfdatecknare:
professor Nyblceus, som, på samma gång han bereder
sig att foga Grubbes bild in i galleriet af svenske
tänkare, velat möjliggöra för en större allmänhet att
taga kännedom om, hvad denne framstående man
alstrat på vetenskapens område. Skrifterna af en
annan svensk filosof, visserligen af mindre rang än
Grubbe, men älskad och vördad såsom akademisk
lärare och såsom en af kyrkans främste män, Paulus
Genberg, hafva äfven utgifvits i urval. Till filosofiens
område bör väl äfven räknas den samtidigt på
svenska och danska utkomna lefnadsteckningen utaf
Danmarks snillrikaste tänkare, Sören Kierkegaard, af
Georg Brändes, som från sin utprägladt radikala
ståndpunkt tillgodogjort sig Kierkegaards åsigter och
som gifvit sin tolkning af hans lif — därvid viljande
förklara egenheterna i hans lifsverksamhet ur
»naturliga» orsaker. Trots sin genialitet har emellertid
denna Brändes ensidiga tolkning rönt motsägelse
icke blott från det ortodoxa lägret. — Af Platons
» Valda skrifter» har en ny del utkommit i svensk
tolkning, som för de i hellasspråket oinvigde lemnar
tillträde till de djupa tankarne i »Eutyphron»,
»Phai-dros», »Protagoras» och »Gorgias». — Den
aka-demiskt-filosofiska litteraturen bjuder bl. a. på en
utläggning af några satser ur Boströms statslära »om
ministrarne i den konstitutionela monarkien» af prof.
C. Y. Sahlin, som äfven till jubelfesten behandlat
Kants, Schleiermachers och Boströms etiska grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
