Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvita blommor af Anna A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Och hvem bryr sig i så fall om kyrkoboken!
Den må de se i en gång, då vederbörande skola
stryka ut namnet. Till dess kan det vara tids nog.
Men jag återkommer till början, ty efter som
jag kom liksom en smula på sned, måste jag börja
om igen. Alltså:
Det var en gång, då jag var liten. I likhet
med alla små — och många stora! — tyckte jag
mycket om att hafva något eget, något, som jag
riktigt kunde kalla mitt.
En gång, då mina föräldrar kommo hem från
marknaden i staden, gåfvo de mig en liten vacker
skål i marknadsgåfva. Om något så stort hade jag
icke gjort mig förhoppning, fastän jag kanske redan
då börjat drömma om större och skönare ting, än
tennskålar. För resten frågade jag icke af hvad
»marknadsgåfvan» var, ty jag tog för afgjordt, att
hon var af silfver, eftersom hon var lika hvit och
blank som vår silfverbägare. Jag tänkte på Josefs
silfverskål, som »fans i Benjamins säck», och jag
kunde icke fatta, hur han hade haft hjerta att låta
lägga dit den. — Tänk, om han icke fått. den
igen! . . . Månne den var så grann och så dyrbar,
som min? . . . Kanske hade han fått den af
konungen i Egypten, den elake Farao? ... Jag deremot
hade fått min af far och mor. Sedan jag i flera
timmar förnöjt mig af hennes åskådande, svepte jag
henne i min finaste duk och gömde henne i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
