Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alida af Marie Sofie Schwartz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sekels tunga och stela prakt. De djupa rummen
voro dystra Oaktadt den ganska frikostiga
upplysningen från kronor och lampetter, hvilken ej
förmådde gifva dem ett ljust och inbjudande utseende;
ty i alla hörnen voro skuggorna mörka och föreföllo
som passande hemvist för spöken, så tyckte Alida
rysande. Öfver den unga qvinnan kom en bitter
känsla af svikna förhoppningar.
Nöjd och belåten att vara i det gamla, kära
hemmet, förde henne justitierådet genom den långa
filen af stora gemak och stannade först när de
in-trädt i ett stort, vackert rum, som varit hans mors
arbetsrum. Öfver soffan hängde ett par stora taflor,
hvaraf den ena förestälde en herre i hofuniform, den
andra en dam i stor toilett.
»Min vän», sade justitierådet, »här ser du min
far och min mor!» Han blickade med djup vördnad
upp till porträtten.
Alida betraktade dem med likgiltiga’blickar och
tyckte i hjertat att den stolta frun, i sin förgylda
t ram, såg på henne med stränga ögon, och att
hof-marskalken såg ännu strängare ned på den
obetydliga sonhustrun.
»I detta rum samlades vi alltid 0111
vinteraft-narne kring thébordet, under mina föräldrars och min
förra hustrus tid», sade justitierådet; »och här, min
vän, skola vi hädanefter tillbringa våra qvällar i frid
och under all den trefnad arbetet vid en huld makas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
