Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapten Jonas Trygger af Chicot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hva’ för slag?»
»En makrill.»
»En makrill? Nå, du stora Lapplands Sara,
det måtte jag då säga. Hvar ska’ du taga den
ifrån, du unga bondkanin?»
»Det angår dig inte, gamle tupp», svarade
Jonas snäsigt, ty huru det var, så piggades humöret
upp af detta lilla meningsutbyte, och han var i alla
händelser en allt för katig pojke att krusa kocken,
som icke precis tycktes värst öfver sig i
sjömansvägen.
Nu funnos icke många sandkorn qvar i sista
timglaset och Jonas sprang beslutsamt akter öfver, med
alla tecken till en utmaning åt ödet i sitt trinda
anlete. Kaptenen hade åter begifvit sig under däck.
»Nu tar dig Sjelfva f-n med både hull och hår!»
hviskade konstapeln, som var begåfvad med ett
ovanligt ömt och deltagande sinne. Men pojken fäste
sig synbarligen föga vid denna drakoniska profetia,
utan drog helt frankt upp fisklinorna. Intet tecken
till lefvande. Han satte icke desto mindre lugnt
nog en stor fläskbit på en af dem, spottade som en
gammal durkdrifven metare på kroken, hyfvade den
fram och tillbaka tre gånger och med ett: »på guss
forsöjn kastar jag aut!» lät han refven löpa ut i
det sjudande kölvattnet.
Mannen vid ratten såg upp ett tag till väders,
lade ned rodret ett par spakar och gaf sig sedan till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
