Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från slättbygden af Anders R . . . . . n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stått mycket väl både hos mor Beata och hos
rust-hållaren sjelf, men nu varade det inte länge, innan
det vardt annat ljud i skällan, och flickan måtte
bju’ till bäst hon ville, så kunde hon aldrig vara
der$ till lags.»
»Men inte kunde Gustaf ha någon del deri»,
inföll jag lifligt, »det skulle varit honom alt för olikt
att göra föräldrarne ogynsamt stämda mot Inga.»
»Men det var just hvad han gjorde i alla fall»,
svarade Kask, i det han skakade på hufvudet, »fast
inte på det sättet, herr Fredrik menar. Han var
visst vänlig och snäll mot henne på alt vis, men
han var det för mycket, det var hela saken. Han
kunde aldrig vara ifrån henne, utan gick och slog för
henne jämt och samt och de hade alltid så mycket
tokprat och skälmaktigheter sins emellan, så att
det syntes alldeles tydligt att de hade fattat tycke
för hvarandra. Och det var klart att föräldrarne
inte kunde lida, för det var nu en töcken skilnad
förstås emellan ende sonen till den rike Olof i
Storgården och en fattig knektadotter, så inte var
det någon vån att de kunde få hvarandra. När
så inga tillsägelser till sonen eller bannor åt
flickan hjelpte, så kom rusthållaren sjelf hit till mig
och sade mycket hederligt till huru det var, att de
nog tyckte att flickan var duglig och bra som piga,
men att de inte kunde tåla någon kärlighet mellan
sonen och henne, och att det lätt kunde blifva till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
