Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från slättbygden af Anders R . . . . . n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det samtal, som plägar utgöra en god måltids
förnämsta krydda, saknades väl icke häller, men var
kanske ej alltid af beskaffenhet att förefalla hela
sällskapet angenämt, hvartill väl en viss pojkaktig
retsamhet hos mig var skulden. Det rörde sig till en
början kring gamla förhållanden, och det föll sig ju
helt naturligt att rusthållaren i anledning deraf
frågade, om »herrn» träffat några andra bekanta sedan
forna dagar här på trakten. Det var en oförsigtig
fråga, ty hon gaf mig anledning att tala både om
filbunken hos gamle Kask och den trefliga pipan hos
Hedvall, och den omständigheten, att jag visste fyra
par ögon med olika intressen spända på mig, gjorde
mig kanske varmare än eljest, ehuru jag smickrar
mig med att hafva varit så god skådespelare, att
åt-minstone ingen af desse naive åhörare anade någon
afsigtlighet under mina ord. Om den gamle
grena-dieren talade jag hufvudsakligen såsom ett
barndomsminne och nämde ej ett ord om hans dotter, men
på tal om vännen Bengt yttrade jag: »Han var sig
lik, samma redliga, vänliga och förnöjsamma själ
som alltid, och jag lyckönskar verkligen Hedaboarne,
som i det fallet icke äro bortskämda, att hafva fått
en prest med så goda studier och så verkligt
kristligt sinne, som Bengt Hedvall.»
Tilda kastade blott en enda förstulen och
tacksam blick på mig och såg derefter allvarligt ned på
sin tallrik, om möjligt rödare om kinden än förut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
