Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herr Sten och Liten Birgitta af E. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till honom det präktiga svärdet, hvars fäste hans små
händer ej räckte till att omfatta; och under det en
kraftigare hand höll det framför honom, ropade han:
»Jag lofvar att jag med detta svärd skall gå mot
rikets och min faders fiender och slå dem som en
man.» Huru ofta hade icke herr Sten sedermera
haft den lille svennen framför sig på hästen, då han
färdades till fredliga värf och vigtiga möten; huru
gerna hade han ej låtit honom på sitt knä lyssna
till allvarliga rådplägningar, för att tidigt lära honom
akta på kloka mäns tal, hvarefter han på lediga
stunder förklarade för honom de ämnen som
af-handlats på ett för hans barnsliga fattning mera
lämpligt sätt.
Huru kärt hade det ej varit honom att dels
sjelf, dels genom en väl pröfvad vapensven öfva
gossens kropp till smidighet och styrka, under det
att en from kanik från Gråbrödraklostret gaf honom
undervisning i boklig kunskap.
Den två år yngre Birgitta, herr Stens eget enda
barn, hade tillsammans med Karl fått lära sig rida,
läsa och skrifva. Men då gossen med vild lust lät
sin fåle tumla om på det mest halsbrytande sätt, satt
den lilla ungmön sedesamt på sin hvita gångare,
hvars liflighet hon smekande och tyglande höll
tillbaka. Och när Karl djerft och ridderligt svängde
sina blanka vapen, var Birgitta flitigt sysselsatt i
frustugan med att spinna, sömma och virka. Aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
