Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herr Sten och Liten Birgitta af E. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ovanligt sken flammade verkligen på himlen, det
sågo de alla. Tron att S:t Erik stridde för sitt folk
trängde med lugnande kraft in i deras hjertan; och
sägen om S:t Eriks svärd som flammat i skyn spred
sig vida i landet efter den dagens ärorika seger.
Fru Ingeborg mindes huru Karl ofta sedan i lugnare
tider bett henne följa med honom och Birgitta ut
på den minnesrika valplatsen, der han älskade att
lyssna till vindens sus i de omgifvande furornas
kronor; den sjöng för honom ett drapa öfver dem som
stupat, en äre- och segersång för fader Sten, en
stor-dådsmaning för honom sjelf. Hans tankar spelade
ständigt kring ridderlig idrott; han skulle varda en
verldsberömd hjelte, en ärans man, och sedan han
segrat i hundrade strider, skulle han som folkets man,
som fader Sten styra land och rike. Men från sina
stolta framtidssyner vände han sig lätt med barnsligt
nöje till Birgitta, hvars sagor och drömmar gingo i
en helt annan ton.
»Se, Karl», kunde hon säga, »se den lilla blå
blomman der! Jungfru Mariae lin, så heter hon. Af
så fin en växt spann och väfde hon sin lifkjortel
oqh den fick blommans färg, det kan du se på vår
helgedomstafla. Den der heter Jungfru Mariae
sänghalm. På sådane blommor bäddade hon åt sin
käre son i krubban om julenatt. Jag skall plocka
hela famnen full af dem, sy ett litet örngått af
min hvita sindalsduk, stoppa det fullt med de väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
