Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luis de Camoens af J. A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drifter i främmande land och om de tusen
undertingen i det för ett par mansåldrar sedan af Vasco
da Gama åt landet skänkta Indien. Här och der
framräckte en tiggare sin slitna hatt mot de
förbigående, upprepande sin stereotypa tacksägelse vid de
ofta i den samme fallande mynten af olika valörer.
— Der ha vi det gamla ullhufvudet igen —
sade en ung ädling till en annan, —* han saknas
sällan här på platsen. Hur mår din herre i dag? —
sporde han en gammal, hvithårig neger, som tagit
sin plats i närheten af det elegantaste vinhuset, i
det han kastade ett silfvermynt i hans hatt.
— Illa, illa, ädle herre — svarade denne, sedan
han djupt bugat sig för gåfvan, med ett bekymradt,
lidande uttryck i den skrälliga rösten. •— Det står,
tyvärr, mer än vanligt illa till med honom.
— Det är Camoens’ slaf; du känner ju det
namnet: ’författarens till »Os Lusiados» — yttrade
den andre till sin kamrat, i det de inträdde — det
lär vara klent stäldt för honom och till på köpet är
han nu illa sjuk. Guld lär han ej ha skurit i Indien
och på Apollos träd växer icke bröd.
Vid midnatt bröt den gamle slafven upp för att
begifva sig på hemvägen. Han hade i dag gjort en
mer än vanligt god skörd och medvetandet derom
bevingade hans steg genom de ’mörka, krokiga gator
han passerade. Han hade en lång väg att gå för
att hinna de usla qvarter nära en af stadens utkanter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
