Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min logekamrat af Jo. Jo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket jag ju kände på mina fem fingrar, men till
hvilket jag inte ville komma ännu på fem minuter. Jag
ska’ strypa den uslingen!»
»Skulle du inte dröja tills efter pjesens slut, så
kunde vi få en lämplig epilog till tragedien? Man
kan ju annonsera exekutionen såsom en extra
för-plägning för publiken. »Georg Dahlqvist som
mästerman», kunde man ju kalla efterspelet.»
Men tragikerns vrede hade längesedan lagt sig,
han skrattade, och hans ansigte sken af fröjd vid
anblicken af ett par smörgåsar med kall fågel, jemte
lämpligt tillbehör, hvilken lilla förfriskning vännen
komikern framtrollat bakom fönsterjalusierna.
»Gudomlige broder! Förlåt att jag fråssar med
ögonen. De njuta på förhand, ty under mitt spel —
det vet du — förtär jag inte ett uns hvarken vått
eller torrt.»
Ja! Hvad han många gånger med högljudd
af-und betraktade det lugna sätt, hvarpå jag läppjade på
ett glas sherry med tillhörande skorpa, hvilken
anrättning, utminuterad under spelaftonens lopp, blifvit
mig ordinerad af min läkare, för att motverka min
benägenhet för svindel på scenen.
»Du lyckliga själ, som vågar smutta så der!
Jag skulle, bli redlöst öfverlastad af en half tesked.»
»Ja, du lefver i ett själsrus förut, och då behöfs
det inte många droppar till öfvermåttet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
