Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anna Katarina, hon vann af August Bondesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag har. Så tvättade jag mig om näfvarne, för en
blir alltid litet surfvig (smutsig) om näfvarne, när en
har mjölkat. Och det var nyårsafton. Så i
detsamma kom Hingårds-Anna Katrina gående och ville
ha litet mjölk i sin lerkruka till högtidsgröten, för
hännes ko var sint, så hon hade ingen mjölk själf,
och Kristian, skräddaren där, var hos hänne, och
då mins jag, hon lät förstå, att hon och han hade
snackats vid om någonting, men hon ville inte
riktigt ut med, livad det var. Då gaf jag hänne litet
mjölk, kan veta, för jag har alltid velat hjälpa mina
grannar, och hon fick allt, hvad där var i tennfatet.
Så följde jag hänne en liten bit ut på vägen och
då fick jag höra någonting bortifrån hingården.
»Hvem är det som morrar?» sade jag.
»Kors, det är Kristian, som sjunger!» sade
Anna Katrina.
»Kan Kristian sjunga?» sade jag.
»Jaja män», sade Anna Katrina; »han sjunger
som den värste klockare.»
»Men har du inte hört, att Kristian gifvit Anna
Katrina något löfte?» sade domaren.
»Nej kors, jag var inte inne där, allt medan
Kristian var där, och aldrig står jag och lyss efter,
hvad andra säja, det skall ingen kunna skylla mig
för», sade Johanna Marja.
»Vittnet får gå!» sade domaren. »Har den
andra parten något?» sporde han sen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
