Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skärgårdshistoria af Alba Ödegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej, du har rätt! Saken tål att noga
öfver-vägas, såvida du ej lyder ditt hjertas och den sanna
qvinlighetens protester — då bör den vara lätt
af-gjord, ty du älskar ju honom ej.»
»Lika litet som han mig. Jag har bländat
honom på ett sätt. Efter en svindlande ungkarlslefnad
längtar han att kasta ankar i det äktenskapliga
lugnvattnet ... en icke ovanlig, om också icke fullt
betryggande sortie». Ett hånlöje krusade hennes
läppar, hon flägtade med brefvet, som man flägtar med
en solfjäder, öppnade dörren, men stannade ännu
en gång.
»Sofie! Jag har i dag återsett min reskamrat,
den, hvilken jag i förbigående nämnde för dig.»
»Hvar då?»
»Ute på Räfnäsfjärden — han var stadd på
seglats liksom jag.»
»Såå», Sofie drog djupt efter andan, »äfven jag
har i dag återsett en person, hvars åsyn var mig
alldeles oväntad.»
»Och det var . . .?»
»Erik Hjort.»
Med ett språng stod Louise midt i rummet,
hennes ögon flammade, hon såg djerft, nästan
utmanande på Sofie; derefter sväfvade åter det
hånfulla leendet öfver hennes läppar och hon utbrast i
iskall ton:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
