Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skärgårdshistoria af Alba Ödegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade aldrig framträdt så bländande som nu, ej heller
någonsin så ädel. Stolt och hög sänkte hon sin
blick i hans, hvilket farligt, oemotståndligt vapen!
Han förstod ej att parera det. Öfverväldigad
af stundens intryck, gaf han vika för den strålglans,
hvaraf hon syntes öfvergjuten.
»Vid Gud!» utbrast han hänryckt och liksom
väckt ur en dröm, »hvar har jag haft mina ögon?
Ni är Lullu, min fostersyster . . . fröken de Beuzeval!»
Det ryckte till i hela hennes gestalt som om
hennes nerver brustit, men hon reste sig åter,
spänstigare än förr, i det hon med lidelse utbrast:
»Nå, ändtligen känner ni igen mig, mig, Lullu,
er fostersyster, den ni så ofta tog i försvar när hon
blef förorättad! Försök ej att bestrida det, jag vet
att så var. Men, fröken de Beuzeval! Hvem
tillhör väl detta namn? Har ni funnit det flytande
bland hafsskummet på oceanen eller har ni draggat
upp det ur dess botten?» Hon trädde ett steg emot
honom och utsträckte sin hand, på en gång
afvak-tande, bedjande och rädd, som om hennes lif berott
på svaret.
»Det tillhör er, Louise, er, om ni icke skjuter
det tillbaka. Samma namn bars äfven en gång af
er mor.»
»Min mor!» Hennes röst veknade vid detta ord.
»För Guds skull! Hvad vet ni — hvad vet du, Erik,
om min mor?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
