Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvänne konstnärsporträtt, Per Hasselberg. — Carl Larsson af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin stilfulla ornamentik af blommor visar honom som
en både originel och smakfull tecknare, medan
deremot en och annan af hans större illustrationer bär
allt för tydliga spår af den brådska och det
maniererade sätt att se verkligheten, som lätt smyger sig
in i mycket anlitade tecknares teknik, och som de
sedan ha så svårt att rycka sig lös ifrån.
Larsson blef ej utan orsak kallad den svenske Doré.
Med denne hade han gemensamt bland annat
äfven det oaflåtliga sträfvandet efter att blifva
målare och intet annat än målare, och det trots hela
verldens åsigt, som förklarade att hans färg var
obehaglig och tung och hans uppfattning
illustrationsmessig, att hans skaplynne var allt för lekande och
ytligt för att han någonsin skulle ge sig ro att
studera med den omsorg och den tålmodiga kärlek, som
utmärka den verklige målaren, Nej, teckna skulle
han och endast teckna!
Och som han äfven måste uppehålla sitt lif, så
tog han sin tillflykt till resignationen, »la derniére
religion», och blef en alsterrik fabrikör af teckningar
till tidningar, kalendrar och böcker, ritade matsedlar,
vignetter, modeller till permar, hvad som helst. »Calle
Larsson han skall ju allt illustrera», sjöng man en
gång om honom.
Så hade han ännu en gång samlat sig en
reskassa och vände med den åter till Paris, der hans
kamrater gjort betydande framsteg och vunnit både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
