Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvänne konstnärsporträtt, Per Hasselberg. — Carl Larsson af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
små täcka motiv, de enklaste i verlden, det är sant,
men allesammans målningsvärda, alla lockande för
den, som har förmåga att se behaget i det enkla, det
hvardagliga. Trädgårdar med terasser, öfvervuxna af
den lummigaste grönska, bakgårdar och bygator med
tuppar och ankor, gamla bondgubbar i träskor och
gummorna i sina blåa förkläden, tillknutna om knäna.
Innan man visste ordet af, var upphofsmannen till
»Hexans dotter» och »Sjelfspillingens helvetesfärd» midt
uppe i att måla kålgårdar och fruktträd och små
flickor, måla trefliga hvardagsscener, dem alla, som gästat
den franska landsbygden, känner igen vid första
anblicken, och allt som han fördjupade sig i att måla
natur och intet annat, blefvo hans taflor också så
rättframt och ärligt gjorda, att alls intet förkonstladt
manér kunde skönjas i dem. Och då han, som hade
så mångårig vana i att bli refuserad vid salongerna
och att till tröst i olyckan blifva af lyckligare lottade
kamrater bjuden på en splendid middag på
vernissagedagen, till detta års salong lemnade två
aqvareller, så blefvo de ej blott antagna, utan äfven
prisbelönta och den ena föreslagen till inköp af
Luxembourgmuseet, ett anbud som emellertid kom för sent,
då de redan hunnit blifva sålda till en konstvän i
Göteborg. Den gången fick Larsson sjelf bestå sin
middag på fernissningsdagen.
För den publik som ej blir nöjd, om hon ej
finner dramatisk anordning i en tafla, kunna dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
