Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kommunismen vid Järntorget. Stockholmsminne från 1840-talet af Claës Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjänsten flinkt och noggrant, suddade den ena
stinkande bundten efter den andra, men tänkte under
detta motbjudande arbete på den sälla tid, då alla
sedlar skulle varå öfverflödiga.
»I det nya samhället behöfver ingen anstränga
sig för födan», förklarade Götrek, som afbrutit
förhandlingarna på en kort stund, för att gå in till frun
och få sig en smörgås, hvilken han sköljde ned med
några glas vatten. Han var en sträng nykterhetsvän
och ifrig anhängare af vattnets bruk, in- och
utvändigt.
På det öfriga sällskapet vattnades det i munnen,
ehuru det icke fått något med af undfägnaden, då
Götrek med värme och öfvertygelse skildrade, huru
alla inom det kommunistiska samhället skulle hafva
fri förtäring på af staten föreskrifna mattimmar, i
stora, festligt smyckade matsalar, vid stora
gemensamma bord, dit alla skulle begifva sig, då arbetet
vore slutadt i de rymliga och luftiga arbetssalarna,
där ingen aflönades med den förderfliga penningen,
men hvar och en kände sig solidariskt förbunden
att ärligt och skickligt arbeta för det gemensamma
bästa.
Apostelns framställning förfelade icke sin verkan
på de unga, människovänliga sinnena, och man
lofvade hvarandra ytterligare, att samvetsgrant arbeta
på åstadkommande af en samhällsordning, som skulle
bereda samma förmåner åt hela mänskligheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
