Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sommarskörd. Av Toivo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upprepade emellanåt manövern att fatta Stinas handlof,
och nappade på skämt undan de bär hon fått sigte
på, medan hon fortfarande skrattade och slog till
honom en smula hårdhändt, fast det kanske skulle
innebära en smekning, ty det var nu icke svårt att
se, det Johan och Stina hade ett godt öga till
hvarandra; sätten äro mångahanda och landsbygdens
barn ha icke lärt sig i skola att konjugera: »j’aime»,
derför äro de väl icke så säkra på böjningarna.
Uppe på herrgården hade man spelat croquet
hela eftermiddagen, och fröken Alma, som var vid
godt lynne efter ett vunnet parti, föreslog att man
skulle gå ner till folket med aftonvarden. Löjtnant
Berger samtyckte ifrigt — han samtyckte nu gifvet
till Almas infall, om de voro aldrig så galna, och
det kunde de nog vara, ty hon hade sitt lilla vackra
hufvud för sig, den unga damen. Arvid, hennes
äldre bror, ryckte litet på axlarna med ett frågande
ögonkast på fröken Holm, men denna besvarade
hans stumma: vill ni? med en jakande åtbörd, och
så beslöt man att följa förslaget.
Bröd, ost och dricka! Det var så tungt, att
Almas arm domnade under bördan af den ena
korgen, som hon envisades att bära ensam,
löjtnantens böner till trots. De gnabbades och
försonades tio gånger om på vägen ner till ängen, medan
Arvid och fröken Holm gingo långsamt efter
inbegripna i ett allvarsamt samtal om lifvet och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
